Trots tv, mobiltelefoner och Twitter är traditionell läsning fortfarande en viktig färdighet. Oavsett om det är skolböcker, tidskrifter eller vanliga böcker läser folk fortfarande, även om det inte är lika mycket som förr. En anledning till att många människor inte läser så mycket är att de inte läser bra. För dem är det ett långsamt och hårt arbete och de kommer inte ihåg så mycket som de borde. Studenter kan till exempel behöva läsa något flera gånger innan de förstår och minns vad de läser.

Varför? Man skulle kunna tro att skolorna lär barnen att läsa bra. Skolorna försöker verkligen. Jag arbetar med lärare på mellanstadiet och de berättar för mig att många elever ligger 2-3 år efter årskursen när det gäller läsförmåga. Tv, mobiltelefoner och webben är utan tvekan stora bidragande orsaker till detta problem, som uppenbarligen kommer att bli värre om vi inte betonar och förbättrar läsundervisningen.

En del av skulden kan läggas på modenyheterna inom läsundervisningen, såsom fonik och ”hela språket”, som ibland förespråkas av fanatiker som inte respekterar behovet av båda tillvägagångssätten. En stor del av skulden för dåliga läsfärdigheter kan läggas på föräldrar som föregår med dåligt exempel och naturligtvis på de ungdomar som är för lata för att lära sig att läsa bra.

För alla dem som missat goda läsfärdigheter är det inte för sent. Jag sammanfattar nedan vad jag tror att det krävs för att läsa med god hastighet och förståelse.

  1. Läs med ett syfte.
  2. Skimma först.
  3. Få ordning på läsmekaniken.
  4. Var omdömesgill när det gäller att markera och anteckna.
  5. Tänk i bilder.
  6. Öva på det under tiden du läser.
  7. Håll dig inom din uppmärksamhetsspannvidd och arbeta för att öka den.
  8. Öva igen snart.

1. Känn till ditt syfte

Alla bör ha ett syfte med sin läsning och tänka på hur syftet uppfylls under själva läsningen. Fördelen med att komma ihåg är att det faktum att man kontinuerligt kontrollerar hur syftet uppfylls hjälper läsaren att hålla sig till uppgiften, att fokusera på de mer relevanta delarna av texten och att repetera kontinuerligt medan man läser. Detta sparar också tid och ansträngning eftersom relevanta delar är mest uppmärksammade.

Att identifiera syftet borde vara lätt om man fritt väljer vad man ska läsa. Fråga dig själv: ”Varför läser jag detta?”. Om det är för att bli underhållen eller för att fördriva tiden är det inga större problem. Men det kan finnas otaliga andra skäl, till exempel:

  • För att förstå en viss grupp människor, t.ex. muslimer, judar, hinduer osv.
  • att utkristallisera sin politiska ståndpunkt, t.ex. varför man bör motsätta sig en viss regeringspolitik.
  • För att utarbeta en välgrundad plan eller ett välgrundat förslag.
  • För att uppfylla ett krav i en akademisk kurs eller annan tilldelad läsning.

Många av oss har läsning som tilldelats oss, som i en skolmiljö. Eller så ger chefen oss en handbok och säger ”Här. Vi vill att du ska läsa det här”. Oavsett om ordern kommer från en lärare eller chef måste vi fråga: ”Vad vill du att jag ska lära mig av detta?”. I avsaknad av sådan vägledning bör du ändå formulera din bästa gissning om vad du ska lära dig och komma ihåg från läsningen.

2. Skumma först

Vissa läsuppgifter kräver bara att du skummar. Att skumma ordentligt innebär att lägga tonvikten på rubriker, bilder, diagram, tabeller och viktiga stycken (som vanligtvis finns i början och slutet). Beroende på syftet bör du sakta ner och noggrant läsa endast de delar som bidrar till att uppfylla lässyftet.

Även material som måste studeras noggrant bör skummas först. Fördelarna med att skumma först är att skumningen: 1) förbereder minnet, vilket gör det lättare att komma ihåg när du läser det andra gången, 2) orienterar tänkandet, vilket hjälper dig att veta var det viktiga innehållet finns i dokumentet, 3) skapar en övergripande känsla och gestalt för dokumentet, vilket i sin tur gör det lättare att komma ihåg vissa detaljer.

När man surfar på Internet uppmuntras man att skumläsa. Det sätt på vilket innehållet hanteras på webben får till och med författarna att i större utsträckning använda sig av webbtekniska hjälpmedel, t.ex. numrerade listor eller punktlistor, sidofält, grafik, textrutor och sidofält. Men den dåliga nyheten är att webbstilen gör det ännu svårare att lära sig att läsa på djupet; det vill säga, webben lär oss att skumma och skapar dåliga läsvanor för djupgående läsning.

3. Få ordning på mekaniken

För att läsa på djupet måste ögonen röra sig på ett disciplinerat sätt. Skimming tränar ögonen att röra sig utan disciplin. När du måste läsa noggrant och komma ihåg kärnan i stora textblock måste ögonen hoppa från en fixeringspunkt till nästa i vänster- till högerföljd. Dessutom ska fixeringarna inte vara på enskilda bokstäver eller ens enskilda ord, utan snarare på flera ord per fixering. Det finns läsförbättringsmaskiner som tränar ögonen att fixera korrekt, men få skolor använder dem. Jag vet av egen erfarenhet av sådana maskiner att de kan öka läshastigheten markant utan att det kostar i form av sämre förståelse. Dåliga läsare som snubblar från ord till ord tenderar faktiskt att ha sämre förståelse eftersom deras hjärna är upptagen med att känna igen bokstäverna och deras placering i varje ord. det är en av huvudorsakerna till att de inte kan komma ihåg vad de läst. Otaliga gånger har jag hört collegestudenter säga: ”Jag har läst det kapitlet tre gånger, men jag kan fortfarande inte svara på dina frågor”. När jag ställer tankeväckande frågor om materialet kan de ofta inte svara på frågorna eftersom de inte kan komma ihåg innebörden av det de läst. Inte ens vid raka enkla memoriseringsfrågor kan de ofta komma ihåg, eftersom deras fokus på själva orden hindrade dem från att associera det som deras ögon såg med deras egna redan existerande kunskaper och på så sätt underlätta minnet. Kort sagt, för att komma ihåg vad du läser måste du tänka på vad orden betyder.

Jag argumenterar inte mot fonik, som enligt min åsikt är avgörande för den första läsinlärningen. Men fonik är bara det första steget i en god läspraktik. Vid någon tidpunkt måste läsaren känna igen hela ord som kompletta enheter och sedan utöka denna förmåga till kluster av flera ord.

Bland de viktigaste taktikerna för god läsmekanik räknar jag upp följande:

  • Håll ögonkontakt med all text som inte avsiktligt skummas över.
  • Se flera ord i varje ögonfixering.
  • Sträva efter att utöka bredden på varje ögonfixering (på en 8,5″ bredd, sträva efter tre fixeringar eller så småningom två per rad). Denna färdighet måste utvecklas stegvis. Lär dig först att läsa med fem eller sex fixeringar per rad. Därefter arbetar du med fyra per rad. Sedan tre.
  • Sätt ögonen från en fixeringspunkt till en annan (horisontella ögonblick på långa rader, vertikala ögonblick om hela raden i en kolumn kan ses med en fixeringspunkt).

Det krävs övning för att lära sig att göra detta. Om du inte kan göra det på egen hand kan du överväga formell utbildning från ett läscentrum.